månadsarkiv: maj 2015

Debattartikel i Dagens samhälle – S och MP måste sluta dalta med grova brottslingar

Extremism. Vänstermajoriteten i Stockholms stad beslutade i tisdags om en strategi mot våldsbejakande extremism. En strategi som anger att unga som reser utomlands för att kriga ska länkas till stadens bostadsbolag och jobbtorg, men också försörjningsstöd, när de återvänder. Detta är ett förslag utan eftertanke och med stor naivitet.

I praktiken innebär det att krigsresande unga som återvänder till Sverige ska ges en förtur till stadens sociala insatser. Ett ställningstagande som är ohållbart i det förebyggande arbetet och ett agerande som kritiseras av såväl professionen som forskare inom området. Det är ett daltande med personer som ofta är grova brottslingar. Trots detta vägrar det ansvariga borgarrådet Ewa Larsson, Miljöpartiet, att se denna problematik.

Alliansregeringen tog frågan på stort allvar under sin tid vid makten och inledde ett långsiktigt arbete för att stärka Sveriges förmåga att hantera de nya hoten. Alliansregeringen avsatte resurser till olika former av avhopparverksamhet från extrema organisationer och utsåg en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Detta var viktiga och nödvändiga steg som nu måste följas upp med konkreta handlingar i kommunerna.

Stockholm måste bemöta frågan om våldsbejakande extremism ur ett helhetsperspektiv, där förebyggande och tidiga insatser är avgörande men också stöd och kunskap till näromgivningen. Stockholm måste arbeta tillsammans med polis och frivilligsektorn för att förebygga att unga rekryteras. När ungdomarna väl har rest utomlands är vi för sent ute.

Därför vill vi moderater i Stockholm arbeta mot extremism genom att:

1. Öka kunskap och förståelse bland ungdomar. Det är genom att bygga upp positiva alternativ till engagemang och ungdomarnas eget förtroende som vi kan minska dragningskraften till våldsbejakande miljöer, utan att stigmatisera specifika grupper eller områden som snarare riskerar att locka ungdomar. Här har frivilligsektorn och ungdomarnas närmiljöer en viktig roll i samverkan då aktörer som inte regleras av myndighetsregler kan ha en annan förtroendeställning bland unga.

2. Ökad kunskap bland vuxna som möter ungdomarna i sin vardag. Det är lika viktigt att verka för ökad kunskap och förståelse bland stadens medarbetare som bland de vuxna som under fritiden möter ungdomar som kan riskera att rekryteras. Genom att öka deras kunskap och insikter kring unga som befinner sig i våldsbejakande miljöer ökar vi möjligheten att bryta en negativ tankespiral bland unga och motverka att fler rekryteras.

3. Tydligt och effektivt stöd till avhoppare och dess familjer. Ungdomar som vill lämna en destruktiv miljö eller riskgrupp måste ges snabbt och effektivt stöd att bryta ett destruktivt mönster. Detta arbete måste bygga på individuella planer och ha ett långsiktigt perspektiv. Lika viktigt är det att stötta familj och omgivning, som visar oro för en ungdom, genom tydliga och tillgängliga kanaler för stöd och råd.

4. Tydliga konsekvenser. För de unga som har rest iväg och återkommit till Sverige måste först och främst den svenska rättssäkerheten agera i kombination med rätt insatser utifrån individens behov. Vilka åtgärder som krävs beror på hur situationen ser ut kring den enskilda personen.

Vi kan aldrig acceptera att människor i Sverige, och i Stockholm, värvas till extrema grupper som begår vålds- och terrordåd, oavsett om det är religiösa grupperingar eller våldsbejakande. Men vi kan inte heller acceptera ett arbetssätt i Stockholm som premierar de ungdomar som väljer att åka och strida.

Artikeln finns Här

Kritik i Aftonbladet till majoritetens förslag om insatser till extremister

Jag kritiserar idag vänstermajoriteten i Stockholm för deras felriktade satsning till personer som ägnar sig åt våldsbejakande extremism. Istället ska vi hantera frågan om våldsbejakande extremism ur ett helhetsperspektiv, där förebyggande och tidiga insatser är avgörande men också stöd och kunskap till näromgivningen. Artikel i Aftonbladet

Tandlöst beslut om våldsbejakande extremism – pressmeddelande 2015-05-19

Idag ska socialnämnden fatta beslut om Stockholms stads strategi mot våldsbejakande extremism, ett ärende som inte uppfyller varken beredningskraven eller möter Stockholms stads utmaningar.

– Den strategi som föreslås är framstressad av vänstermajoriteten utan eftertanke. Vi kan aldrig acceptera att människor värvas till extrema grupper som begår vålds- och terrordåd, oavsett om det är religiösa grupperingar eller våldsbejakande. Vi måste arbeta aktivt med förebyggande insatser men också tydliga konsekvenser, säger Anna König Jerlmyr (M) gruppledare och oppositionsborgarråd

– Vi kan inte acceptera att Stockholm ska premierar de unga som begår våldsbejakande extremism genom att ge dem förtur till såväl bostads- som arbetsmarknadsinsatser. Det ger helt fel signaler. Vi måste istället agera med tydliga konsekvenser och insatser efter individens situation, säger Andrea Ström (M) gruppledare i socialnämnden

Moderaterna i Stockholms stad vill se en stadsövergripande strategi som beslutas av kommunfullmäktige och som bygger på fyra delar:

1. Öka kunskap och förståelse bland ungdomar. Det är genom att bygga upp positiva alternativ till engagemang och ungdomarnas eget förtroende som vi kan minska dragningskraften till våldsbejakande miljöer, utan att stigmatisera specifika grupper eller områden som snarare riskerar att lockar ungdomarna. Här har frivilligsektor och ungdomarnas närmiljöer en viktig roll i samverkan då aktörer som inte regleras av myndighetsregler kan ha en annan förtroendeställning bland unga.

2. Ökad kunskap bland vuxna som möter ungdomarna i sin vardag. Det är lika viktigt att verka för ökad kunskap och förståelse bland stadens medarbetare som de vuxna som under fritiden möter ungdomar som kan riskera att rekryteras. Genom att öka deras kunskap och insikter kring unga som befinner sig i våldsbejakande miljöer ökar vi möjligheten att bryta en negativ tankespiral bland unga och motverka att fler rekryteras. Här är vuxna i ungdomarnas fritid- och närmiljö av största vikt.

3. Tydligt och effektivt stöd till avhoppare och dess familj. Ungdomarna som vill lämna en destruktiv miljö eller riskgrupp måste ges snabbt och effektivt stöd att bryta ett destruktivt mönster. Detta arbete måste bygga på individuella planer och vara ur ett långsiktigt perspektiv. Lika väl är det viktigt att ge tydligt och konkret stöd till familj och omgivning som visar oro för en ungdom. Det måste finnas tydliga och tillgängliga kanaler dit man kan vända sig för stöd och råd.

4. Tydliga konsekvenser. För de unga som har rest iväg och återkommit till Sverige måste först och främst den svenska rättssäkerheten agera i kombination med rätt insatser som behövs utifrån individens behov. Vilka åtgärder som krävs beror på hur situationen ser ut kring varje person.